pigg som ett spigg?

Imorse när jag vaknade var jag pigg som ett spigg trots att klockan knappt var sju. Till saken hör att jag är ytterst morgontrött och jag hade inte sovit ut ordentligt.
Det fanns ingen vettig anledning till denna otroliga pigghet och jag tänkte som min kära vän Lotten "nej nej det är logiskt!" (vilket det heller inte är)

Av någon oförklarlig anledning så blir jag ohejdat pigg så fort människor ikring mig är trötta. (opraktiskt!)
Denna morgon var en sådan morgon. Normalt sett händer detta på kvälls tid.
Jag är astrött under en lång tid, tänder borstas och tv glos på.
Så när det börjar närma sig stunden för mig att gå till sängen - händer något!
Piggheten slår mig i ansikten, som en rak höger från ingenstans.
Frågan är vem det är mest synd om egentligen. Det startas ett nästan oavbrutet sorl från min mun, ord kommer kastandes i en himla fart och alla dagens tankar trängs för att få komma ut. Det finnns nästan inget stop på detta, som skulle kunna liknas vid galenskap ;)

Man ska nu inte lura sig att tro att detta är något positivt endast! ICKET!
I många fall kan ju pigghet vara en mycket positiv egenskap. Jag gillar att vara pigg.
Men de flesta som känner mig liite mer vet ju att det fort övergår i trötthet, lämpligt till när någon annan börjar visa tecken på pigghet.
Det värsta senariot skulle ju enkelt kunna vara att jag driver någon till pigghet med mitt prat och sedan somnar lagomt till när denne individ får en syl i vädret. (och jaaa, det har hänt!)

Livet är sannerligen varken logiskt eller enkelt ibland.
Vore ju väldans enkelt om jag kunde tajma med omvärlden ibland.
Å andra sidan är jag glad så länge mina problem inte är allvarligare än såhär.

Det har hänt något allvarligt med mig redan såhär kort inpå att jag börjar blogga, med lite hjälp har jag lärt mig mina först HTML koder, detta kan låta totalt oskyldigt och förhoppningsvis inte alls livsfarligt ;) eller så är detta bara en börjar på ett långt och livstroget beroende.

Om jag inte skrev det tidigare har jag ju hållit mig själv hårt i skinnet under lång tid och avsagt mig allt som har med bloggar att göra. Jag tror nämligen jag är extra benägen att hamna i beroenden ;P
lite lätt på skämt kanske, men man kan säga att rutiner, vanor och beroende av små saker är saker jag gärna dra på mig här i livet. Ännu sträcker sig inte något beroende värre än till socker, vilket iofs kan vara en himla last stundtals. Men tanken på att blogga en timme om dagen minst kändes lite oroväckande, jag såg mig så lätt falla dit. Now Iam here? ;)

På återseende

auf wiedersehen


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0